"Adapt or die."
Joe Wright heter regissören som gjort klassiska dramafilmer som Solisten, Försoning och Stolthet och fördom.
Filmerna har gemensamt att dom är rena och skära dramafilmer, de två sistnämna med att de är rena och skära kostymdramer utspelandes i en engelsk lantmiljö. Undertryckta, starka känslor som bygger på kärlek eller ångest. Typ sånt har han tidigare gjort. Med det i åtanke är det väldigt förvånande att det är han som står bakom en av höstens stora actionfilmer. Hanna.
Filmen handlar om en ung flicka i 13-14 års åldern som under hela sitt liv blivit militärt tränad av sin "pappa" ute i en vinterklädd skog. Men flickan har fått nog. Hon vill ut i den riktiga världen. Problemet är att om hon ska ut i den riktiga världen kommer hon bli jagad tills antingen hon själv eller den/dom/det som jagar henne är död. Men hon känner sig redo. Så hon ger sig av. Ensam. Hennes "pappa" ger sig också av. Dom ska till samma plats men reser olika vägar. Ganska osannolikt och väldigt oförklarat i filmen.
Det tar en stund innan man får veta varför hon blir jagad, varför hon har varit undangömd från civilisation hela sitt liv och varför hon har blivit tränad till att bli värsta ninja bra på allt som har med vapen och fighting att göra. Men när man får reda på det är det inte ärskilt otippat, man har i princip redan gissat sig fram till varför. Men det gör inte så mycket. Det är inte i handlingens trovärdighet/tyngd som filmen satsar sina pengar på.
Det man satsar sina pengar på gör man delvis rätt delvis helt fel. Actionscenerna är väldgjorda och tighta, inte får många men inte heller för korta. Fotot är bitvis fantastiskt. Filmtekniken likaså. Man har en cool början och ett coolt slut. Dialogen är iblans sylvass samtidigt som manuset har fingrat på ovanligt intressanta saker för att vara en actionfilm. Scenerna är välstrukturerade och genomarbetade. Musiken ibland briljant.
De här grejerna har man gjort bra, i vissa fall helt lysande.
I castingen däremot har man gjort heeeelt fel. Cate Blanchett är väl okej men känns aningen felregisserad då hon bara är hård yta. Det finns en eller två scener där hennes karaktär skulle kunna få en fördjupning kring sina val i livet. Gjorde hon rätt när hon satsade på karriär istället för familj? Men den chansen sumpar man genom att bara spela en kallhjärtad spionjävel. Eric Bana är bara töntig och han har väl egentligen aldrig varit bra? Lite cool i Black Hawk Down och godkänd i Troja. Men alltsomoftast är han en råtönt. Här ska han spela hårdkokt actionagent och det passar honom inte. Och sedan huvudrollen. Här har jag ganska mycket att raljera kring. Jag börjar med val av skådespelare. Saoirse Ronan. Bara namnet frambringar ilksa och irritation hos mig. Ända sedan jag såg totalfloppn The Lovely Bones så har jag spytt lite galla i min mun varje gång jag sett henne. Om man nu nödvändigtvis ska ha en så ung tjej i huvudrollen varför kunde man inte valt någon cool som Hailee Steinfield från True Grit eller om hon nödvändigtvis hade varit tvungan att vara blond, Dakota Fanning. Båda hade varit milvis bättre val än Ronan. Även om hon i den här filmen bara är småstörande så har man castat filmen helt sjukt snedvridet.
Sedan kan jag heller inte förstå varför man i manus envisats med att ha en så ung flicka i huvudrollen. Filmen mister i trovärdighet när man ser en så ung tjej kasta omkring fullvuxna män lite hursopmhelst. Då spelar det ingen roll vad för förklaring man har. Man måste vara en fullfjädrad medlem i X-Men för att det ska vara godtagbart. Så varför satsade man inte lite äldre. Säg att en 17-19 årig tjej som varit helt frånvarande från civilisationen som vars enda kunskaper härstammar från ordlexikon och militär träning helt plötsligt ska ut i den riktiga världen och möta riktiga människor. DÄR hade man kunnat haft en riktigt intressant film som dessutom hade kunnat vara än mer hårdkokt i sin action. Man har redan en del intressanta scener där huvudrollen b la får möta sin sexualitet för första gången. Men när man har Saoirse Ronan istället för Jennifer Lawrence så blir det bara skrattretande och patetiskt.
Nu har jag gett filmen tillräckligt med bashdown. Jag gick hårt åt. Men det gjorde jag bara för att jag gillade den och såg stor potential i den. Det hade kunnat bli decenniets actionfilm. Fo real. Nu blir det bara en film i mängden som vidrör vid något speciellt men som inte klarar av att ta sig dit.
Och trots att Eric Bana är den han är så finns det en fruktansvärt värd scen att se med honom. Fyra minuter lång åkning utan klipp med ett sjukt snyggt koreograferat slagsmål i slutet ger mig lite rysningar. Skådespelaren till trots.
Se även:
Bourne trilogin (Paul Greengrass, Doug Limon)
The Long Kiss Goodnight (Renny Harlin)
Regissör: Joe Wright
Skådespelare: Saoirse Ronan, Cate Blanchett, Eric Bana
Land/År: USA, Tyskland, Storbrittanien/2011
Trailer: http://www.youtube.com/watch?v=Dj6zCJyTq2I
Eli Cisneros Setterwall
Filmerna har gemensamt att dom är rena och skära dramafilmer, de två sistnämna med att de är rena och skära kostymdramer utspelandes i en engelsk lantmiljö. Undertryckta, starka känslor som bygger på kärlek eller ångest. Typ sånt har han tidigare gjort. Med det i åtanke är det väldigt förvånande att det är han som står bakom en av höstens stora actionfilmer. Hanna.
Filmen handlar om en ung flicka i 13-14 års åldern som under hela sitt liv blivit militärt tränad av sin "pappa" ute i en vinterklädd skog. Men flickan har fått nog. Hon vill ut i den riktiga världen. Problemet är att om hon ska ut i den riktiga världen kommer hon bli jagad tills antingen hon själv eller den/dom/det som jagar henne är död. Men hon känner sig redo. Så hon ger sig av. Ensam. Hennes "pappa" ger sig också av. Dom ska till samma plats men reser olika vägar. Ganska osannolikt och väldigt oförklarat i filmen.
Det tar en stund innan man får veta varför hon blir jagad, varför hon har varit undangömd från civilisation hela sitt liv och varför hon har blivit tränad till att bli värsta ninja bra på allt som har med vapen och fighting att göra. Men när man får reda på det är det inte ärskilt otippat, man har i princip redan gissat sig fram till varför. Men det gör inte så mycket. Det är inte i handlingens trovärdighet/tyngd som filmen satsar sina pengar på.
Det man satsar sina pengar på gör man delvis rätt delvis helt fel. Actionscenerna är väldgjorda och tighta, inte får många men inte heller för korta. Fotot är bitvis fantastiskt. Filmtekniken likaså. Man har en cool början och ett coolt slut. Dialogen är iblans sylvass samtidigt som manuset har fingrat på ovanligt intressanta saker för att vara en actionfilm. Scenerna är välstrukturerade och genomarbetade. Musiken ibland briljant.
De här grejerna har man gjort bra, i vissa fall helt lysande.
I castingen däremot har man gjort heeeelt fel. Cate Blanchett är väl okej men känns aningen felregisserad då hon bara är hård yta. Det finns en eller två scener där hennes karaktär skulle kunna få en fördjupning kring sina val i livet. Gjorde hon rätt när hon satsade på karriär istället för familj? Men den chansen sumpar man genom att bara spela en kallhjärtad spionjävel. Eric Bana är bara töntig och han har väl egentligen aldrig varit bra? Lite cool i Black Hawk Down och godkänd i Troja. Men alltsomoftast är han en råtönt. Här ska han spela hårdkokt actionagent och det passar honom inte. Och sedan huvudrollen. Här har jag ganska mycket att raljera kring. Jag börjar med val av skådespelare. Saoirse Ronan. Bara namnet frambringar ilksa och irritation hos mig. Ända sedan jag såg totalfloppn The Lovely Bones så har jag spytt lite galla i min mun varje gång jag sett henne. Om man nu nödvändigtvis ska ha en så ung tjej i huvudrollen varför kunde man inte valt någon cool som Hailee Steinfield från True Grit eller om hon nödvändigtvis hade varit tvungan att vara blond, Dakota Fanning. Båda hade varit milvis bättre val än Ronan. Även om hon i den här filmen bara är småstörande så har man castat filmen helt sjukt snedvridet.
Sedan kan jag heller inte förstå varför man i manus envisats med att ha en så ung flicka i huvudrollen. Filmen mister i trovärdighet när man ser en så ung tjej kasta omkring fullvuxna män lite hursopmhelst. Då spelar det ingen roll vad för förklaring man har. Man måste vara en fullfjädrad medlem i X-Men för att det ska vara godtagbart. Så varför satsade man inte lite äldre. Säg att en 17-19 årig tjej som varit helt frånvarande från civilisationen som vars enda kunskaper härstammar från ordlexikon och militär träning helt plötsligt ska ut i den riktiga världen och möta riktiga människor. DÄR hade man kunnat haft en riktigt intressant film som dessutom hade kunnat vara än mer hårdkokt i sin action. Man har redan en del intressanta scener där huvudrollen b la får möta sin sexualitet för första gången. Men när man har Saoirse Ronan istället för Jennifer Lawrence så blir det bara skrattretande och patetiskt.
Nu har jag gett filmen tillräckligt med bashdown. Jag gick hårt åt. Men det gjorde jag bara för att jag gillade den och såg stor potential i den. Det hade kunnat bli decenniets actionfilm. Fo real. Nu blir det bara en film i mängden som vidrör vid något speciellt men som inte klarar av att ta sig dit.
Och trots att Eric Bana är den han är så finns det en fruktansvärt värd scen att se med honom. Fyra minuter lång åkning utan klipp med ett sjukt snyggt koreograferat slagsmål i slutet ger mig lite rysningar. Skådespelaren till trots.
Se även:
Bourne trilogin (Paul Greengrass, Doug Limon)
The Long Kiss Goodnight (Renny Harlin)
Regissör: Joe Wright
Skådespelare: Saoirse Ronan, Cate Blanchett, Eric Bana
Land/År: USA, Tyskland, Storbrittanien/2011
Trailer: http://www.youtube.com/watch?v=Dj6zCJyTq2I
Eli Cisneros Setterwall
Kommentarer
Trackback
