Ashes Of Time Redux (2008)

Originalutgåvan kom ut 1994 efter en inspelning fylld av kaos, budgeten hade skjutit i höjden och regissören Wong Kar-Wai fick ett nervöst sammanbrott. Filmen lades på hyllan och Wong Kar-Wai gjorde istället "Chunking Express" på 23 dagar, sedan hade han återfått tron och energin för att kunna fullfölja sitt projekt med "Ashes Of Time".

Kanske var det också pga det strul som inspelningen medförde som gjorde att Wong Kar-Wai 2008 kände att han ville släppa en redux version, där han hade pillat, mastrat och ändrat lite i originalutgåvan. Kanske för att göra den rättvisa. Vad vet jag.

"Ashes of time" är baserad på en roman av den kinesiske historikern och kungfu-boksförfattaren Louis Cha och består av fem olika episoder, som baseras på den kinesiska almenackans fem årstider. Handligen är ganska komplex och rörig så den är svår att beskriva; En ensam man som befinner sig någonstans i den ensliga öknen som nästan känns som världens ände. Mannen är en fallen, men fortfarande självgod, svärdsman styrd av girighet. Hans historia är fylld av sorg och bitterljuva minnen.. Till honom kommer det människor som av olika anledningar antingen söker ära, vill hämnas eller bara glömma sitt förflutna.

Tempot är långsamt men rörigt och det är ibland svårt att hänga med i alla turer fram och tillbaka, men det är inte det som känns som det viktigaste i filmen. Man sitter och blir invävd in i en värld där de flesta söker något. Söker svar. Det känns som att Wong Kar-Wai vill komma åt svaren på vad människor gör för val här i livet och hur det påverkar ens drivkrafter efteråt, i den här filmen är det ofta åt det negativa hållet där hämd, sorg, begär och självbestraffning är några av de starkaste drivkrafterna hos personerna i de olika historierna.

Om man ser den här filmen ska man inte förvänta sig att få en ny "Croching Tiger Hidden Dragon", "Hero" eller "House Of Flying Daggers" där man fajtas springandes på moln, hoppandes via husväggar och tak och har blickar som kan skära genom stål. Här är allt mer poetiskt och drömskt, både i foto som i handlingsplan.

Måste lite kort också nämna musiken. Den blir ett med filmen. Den finns där men man uppmärksammar den inte så mycket. Den är subtil men ändå dramatisk. Det är så filmmusik borde vara.


Regissör: Wong Kar-Wai
Skådespelare: Maggie Cheung, Tony Leung, Birgitte Lin, Leslie Cheung, Tony Leung
(finns två olika)
År/Land: 1994, Kina


http://www.youtube.com/watch?v=ZTEuVzLTPeI




Skriven av: Eli Cisneros Setterwall




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0