2010
Då det är sista dagen på 2010 och 2011 börjar närma sig kan det vara på sin tid att tänka tillbaka och minnas året som gott. Här får ni lite hjälp på traven.
GOTT NYTT ÅR!
Eli Cisneros Setterwall
Eli Cisneros Setterwall
Julkalendern - Lucka 24
Hade velat ha en riktig jävla julfilm nu när det är dags för sista luckan. Tyvärr hittade jag ingen som var helt perfekt så det blir ett flertalet klipp.
Först ut ett klipp från This Is Christmas. Den såg lovande ut men tyvärr kunde jag inte hitta hela filmen på tuben. Så ni får introt.
I det andra klippet har vi en kortfilm från något spansktalande land. Lite småfin sådär.
I det tredje klippet hittar vi ett amerikanskt humorgäng som har gjort en julspecial. Alla sketcher kanske inte håller men vissa bitar i deras julspecial är ändå riktigt roliga.
GOD JUL!
Först ut ett klipp från This Is Christmas. Den såg lovande ut men tyvärr kunde jag inte hitta hela filmen på tuben. Så ni får introt.
I det andra klippet har vi en kortfilm från något spansktalande land. Lite småfin sådär.
I det tredje klippet hittar vi ett amerikanskt humorgäng som har gjort en julspecial. Alla sketcher kanske inte håller men vissa bitar i deras julspecial är ändå riktigt roliga.
GOD JUL!
Julkalendern - Lucka 23
The Great Dying är en webserie i femton delar. Det är en av få webserier som finns i Sverige och den släpps på youtube. Det är en postapokalyptisk zombie serie som handlar om en överlevande man som befinner sig någonstans i USA.
Jag tipsar er att se det här klippet med hörlurar då dialogljudet är lite lågt samtidigt som musiken ligger över ibland.
The Great Dying, episod 1 - Av: Klas Persson & Karin Engman
Serien är inte perfekt. Musiken ligger enligt mig helt fel och är inte av rätt sort. Våldscenerna är på sin höjd knappt godkända. Men det känns ändå uppfriskande att man har vågat göra en sån här satsning i Sverige. Jag hyllar satsningen och hoppas att filmpamparna på allvar snart ska börja få in mer variation i olika tv/filmprojekt i vårat land.
Den där ödesmättade tomheten som jag tidigare nämt att jag gillar i sådana här filmer existerar också. Och det är i dom momenten som det blir intressant.
Jag tipsar er att se det här klippet med hörlurar då dialogljudet är lite lågt samtidigt som musiken ligger över ibland.
The Great Dying, episod 1 - Av: Klas Persson & Karin Engman
Eli Cisneros Setterwall
Julkalendern - Lucka 22
Confessions of a Superhero är en dokumentär om en man i USA som klär ut sig till stålmannen och skådespelar honom på dagarna. En skön karaktär som var med i ett avsnitt av Filip Hammar och Fredriks Wikingsson serie Hundra höjdare.
Det kan vara värt ett försök, se trailern först och främst i alla fall. Filmen är gjord av Matthew Ogens.
Se även (Superhjälte filmer om superhjältar som egentligen intne har några krafter):
Kick-Ass av Matthew Vaughn
Defendor av Peter Stebbings
Robin Kelloniemi
Julkalendern - Lucka 21
Crazy Pictures, som vi tidigare har nämt och rekommenderat, står bakom dagens lucka.
Vanligtvis brukar deras kortfilmer kännetecknas av vadagliga scener, som skulle kunna handla om/hända vemsomhelst, med en humoristisk vinkling. Här har man frångått sin vanliga stil. Det är mindre humor och mindre vardagligt.
Vanligtvis brukar deras kortfilmer kännetecknas av vadagliga scener, som skulle kunna handla om/hända vemsomhelst, med en humoristisk vinkling. Här har man frångått sin vanliga stil. Det är mindre humor och mindre vardagligt.
Det som är imponerande med den här filmen är arbetstiden som den är gjord på. Från idé till färdig produkt på 48 (!) timmar. Det är som vi i branschen brukar säga, high production value.
Finns det några snälla barn - Av: Crazy Pictures
Btw, skriv om vad ni tycker är lämplig bestraffning på oss i Kino-crew, känner att vi förtjänar ett straff efter alla förseningar på julkalendern.
Eli Cisneros Setterwall
Julkalendern - Lucka 20
Bara fyra dagar kvar nu tills vi når högtiden där man umgås och tänker på sin familj som mest. Varför sluta vid familjen? Varför inte tänka på alla människor? På hela världen? På hela planeten?
Eli Cisneros Setterwall
Eli Cisneros Setterwall
Julkalendern - Lucka 19
Idag är det ingen film, utan snarare ett konstanterande. Titta på det, är lite små fint och roligt.
Robin Kelloniemi
Julkaendern - Lucka 18
En liten kortis som lär oss att man kanske inte ska vara så himla girig alltid.
Eli Cisneros Setterwall
Eli Cisneros Setterwall
Julkalendern - Lucka 17
Lucka nr 17. En dag försent. Givetvis en skandal av större mått. Hoppas ni kan förlåta.
Eli cisneros Setterwall
Inside - Av: Trevor Sands
Eli cisneros Setterwall
Stockholm Filmfestival 2010 pt 2
The Town (2010)
När jag fick höra att Ben Afflecks nya rulle The Town skulle visas på festivalen såg jag det som ett ypperligt tillfälle att se en av årets mest hypade filmer innan biopremiären skulle nå Sverige. Det var uppenbarligen fler som tänkte som jag då The Town var filmen som drog mest publik genom hela filmfestivalen.
Efter den briljanta Gone Baby Gone har Ben Affleck återupprättat sin karriär som var på väg att helt rinna ut i sanden. När han först intog registolen trodde nog de flesta (däribland jag) att man skulle få en film man kunde skratta ut. När det sedan kom fram att han skulle filmatisera en bok skriven av Dennis Lehane, samma kille som stått för boken som senare blev mästerverket Mystic River, började man ana att det kanske inte skulle bli helt pjåkigt ändå. Trots det väntade jag tills lång tid efter att filmen hade kommit ut på dvd innan jag såg den. Jag ville att den skulle bli lite bortglömd i min hjärna så jag kunde titta på den utan förutfattade meningar. Idag är jag jäkligt glad över att jag gjorde det för satan vad jag tyckte att den var bra. Ben Affleck hade bevisat att manuset som han skrev till Good Will Hunting tillsammans med Matt Damon inte bara var en one hit wonder. Ben Affleck kan faktiskt sin film.
The Town är inte baserad från en Dennis Lehane bok men däremot utspelar den sig i samma område som hans böcker. I de tuffare irländska delarna av Boston där krimialiteten och arbetslösheten är så hög som den kan bli. Det var därför inte så svårtippat att gissa att filmen skulle handla om ett par män som hamnat lite på sniskan av samhället. Ben Affleck spelar huvudkaraktären Doug MacRay som är ledare för ett bankrånargäng. I filmens inledningsrån tar gänget en kvinnlig gisslan som man sedan släpper när man har kommit utom räckhåll för polisen. Men när man upptäcker att kvinnan kommer från samma stadsdelar som dom själva behöver dom ta reda på ifall hon skulle känna igen dom ifall hon skulle träffa dom. Därför börjar Doug umgås med henne. Givetvis faller dom för varandra. Samtidigt planeras och utförs det fler bankrån från gänget och dom blir hetare och hetare hos polisen.
The Town är inte baserad från en Dennis Lehane bok men däremot utspelar den sig i samma område som hans böcker. I de tuffare irländska delarna av Boston där krimialiteten och arbetslösheten är så hög som den kan bli. Det var därför inte så svårtippat att gissa att filmen skulle handla om ett par män som hamnat lite på sniskan av samhället. Ben Affleck spelar huvudkaraktären Doug MacRay som är ledare för ett bankrånargäng. I filmens inledningsrån tar gänget en kvinnlig gisslan som man sedan släpper när man har kommit utom räckhåll för polisen. Men när man upptäcker att kvinnan kommer från samma stadsdelar som dom själva behöver dom ta reda på ifall hon skulle känna igen dom ifall hon skulle träffa dom. Därför börjar Doug umgås med henne. Givetvis faller dom för varandra. Samtidigt planeras och utförs det fler bankrån från gänget och dom blir hetare och hetare hos polisen.
Trots att filmens grundhistoria är ganska basic så har man lyckats lägga in element som döljer det hyfsat väl. Man har miljön, där det bevisligen har funkat tidigare i film (Mystic River, The Departed, Gone Baby Gone), man har karaktärerna och man har samlat ihop en bra ensemble i rollerna. Speciellt Slaine, Chris Cooper och den alltid lika underbara Pete Postlehwaite.
Svagheten med filmen är att Ben Affleck har tagit på sig för mycket arbete. Han regisserar, han har varit med och skrivit manus och han spelar själv huvudrollen. I Gone Baby Gone överlät han skådespelandet till andra. Det borde han gjort här också. Skådespeleriet från hans sida blir lite vilset och det känns...ofullkomligt. Antagligen beror det på att han har så mycket annat ansvar i den här filmen att han själv inte kunde se var felet låg. Tyvärr straffs filmen hårt pga av detta eftersom Afflecks karaktär är med i princip varenda scen. Det är en stark bidragande orsak till att betyget inte blir högre.
Svagheten med filmen är att Ben Affleck har tagit på sig för mycket arbete. Han regisserar, han har varit med och skrivit manus och han spelar själv huvudrollen. I Gone Baby Gone överlät han skådespelandet till andra. Det borde han gjort här också. Skådespeleriet från hans sida blir lite vilset och det känns...ofullkomligt. Antagligen beror det på att han har så mycket annat ansvar i den här filmen att han själv inte kunde se var felet låg. Tyvärr straffs filmen hårt pga av detta eftersom Afflecks karaktär är med i princip varenda scen. Det är en stark bidragande orsak till att betyget inte blir högre.
Man märker däremot att om Ben Affleck spelar sina kort rätt kan han bli en riktigt riktigt stor regissör/manusförfattare. Han borde ägna sig åt det på heltid istället för skådespeleri. Faktiskt.
Regissör: Ben Affleck
Skådespelare: Ben Affleck, Jeremy Renner, Pete Postlehwaite, Rebecca Hall, Jon Hamm, Chris Cooper
Manus: Ben Affleck, Peter Craig
Land/År: USA/2010
Se även:
The Heat (Mighael Mann)
Mystic River (Clint Eastwood)
The Departed (Martin Scorsese)
Skriven av: Eli Cisneros Setterwall
Julkalendern - Lucka 16
Om ni inte kunde lista ut det från luckan igår så är det alltså en kortfilm regisserad av Wes Anderson som kommer upp idag. Filmen är en sorts prequel till hans långfilm The Darjeeling Limited och handlar om en av bröderna (Jason Schwartzman) och hans möte med sitt ex (Natalie Portman).
Filmen blev väldigt upphaussad innan den kom, dels för att man skulle få se naken hud från Natalie Portman och dels för att den fick ett rykte om sig att vara så himla bra. Om den lever upp till upphaussningen låter jag vara osagt. Men rent fotomässigt faller den iallafall in under mina ramar om vad som är jävligt snyggt.
Dessutom är musiken irriterande bra.
Hotel Chevalier - Av: Wes Anderson
Eli Cisneros Setterwall
Filmen blev väldigt upphaussad innan den kom, dels för att man skulle få se naken hud från Natalie Portman och dels för att den fick ett rykte om sig att vara så himla bra. Om den lever upp till upphaussningen låter jag vara osagt. Men rent fotomässigt faller den iallafall in under mina ramar om vad som är jävligt snyggt.
Dessutom är musiken irriterande bra.
Hotel Chevalier - Av: Wes Anderson
Eli Cisneros Setterwall
Julkalendern - Lucka 15
Idag blir det mer av en teaser till morgondagens lucka. En uppladdning inför ett mästerverk. Nä, kanske inte mästerverk riktigt. Men en kortfilm från en stor regissör med två stora skådespelare iallafall.
Eli Cisneros Setterwall
På sätt och vis kan jag förstå om folk tycker att dagens lilla sneak peek till och med är bättre än morgondagens lucka. För har man sin filmkunskap är det här klippet jag ska lägga upp helt hysteriskt roligt. Har man inte sin filmkunskap kan man ändå jämföra dagens klipp med morgondagens och sen förhoppningsvis se det roliga.
The Amazing Spider-man av: Jeff Loveness
Eli Cisneros Setterwall
Shutter Island (2010)
Jag har alltid haft lite svårt för genren thriller, även om några av mina favorit filmer är sådana. Såsom Oldboy (Chan-Wook Park) och Blue Velvet (David Lynch). Det är helt enkelt för att jag svårt blir tillfredsställd av filmer som ska vara spännande och aningen otäcka. Men när det lyckas blir jag helt ”blown away”.
Martin Scorsese är ju en erkänd mästare med filmer som Taxi Driver och Tjuren från Bronx men för mig har han alltid varit bättre i sina ungdoms dagar. Jag har inte så mycket för hans nyare Gangs of New York och The Departed, även om de är bra filmer så tar de inte det slutgiltiga steget för mig. Så jag har hela tiden varit lite skeptiskt till hans senaste film Shutter Island. Men efter lite övertalning så låg jag ändå där mitt i natten och såg den.
Filmen börjar på ett båt, omringad av högra svarta vågor. Man får se Teddy (Leonardo DiCaprio) med huvudet i en toalett kräkandes. Han är en sheriff och en krigsveteran från andra världskriget som blivit skickad till Shutter Island med en ny partner Chuck (Mark Ruffalo). Ön är känd för sitt fängelse där de tar hand om världens farligaste fångar som dessutom alla har en mental störning. Uppdraget består i att hitta en försvunnen patient/fånge som har försvunnit spårlöst ifrån sitt rum. Men det visar sig snart att Teddy har ett personligt agenda också samtidigt som all personal på ön har något mycket konstigt för sig.
Mitt första intryck är musiken som öser ner sin kraft över mig som en åskådare och snabbt vet man att filmen kommer vara spännande och mentalt påfrestande på det bra sättet. En olustig känsla fyller kroppen.
Men men skeptiskakänsla har fortfarande inte lämna mig, snarare vill jag avslöja filmen och se igenom den, det blir fort så när man märker att historian är skriven på ett typiskt Hollywood sätt. Så medans jag försöker knäcka alla spår som lämnas så dras jag fort in i historian.
De två huvudkaraktärerna utsätts fort för väldigt skumma situationer och det känns många gånger som det bara blir svårare och svårare att ta sig ut ifrån det, och snart vet man inte om man ska lita på doktorerna och vakterna eller de störda fångarna.
Det slår mig snart att filmen känns som ett tv-spel från Bioware. Där huvudpersonen måste leta och gräva för att ta sig framåt. Deckare är ju lätta att gilla, speciellt om de är bra skrivna. Då snackar jag inte om Beck eller massa dåligt skrivna deckarromaner som tar upp för mycket plats i den närmsta bokhandeln.
Men det är just det som är filmens behållning och kvalitet. Efter ett tag så anar man hur filmen borde sluta, men ju längre den går ju mer tveksam blir man och den spelar ett spratt med ens intellekt. Just så ska en thriller vara enligt mig.
Mr Scorsese har verkligen lyckats göra ett bra jobb med den här filmen, och då inte bara med manuset (skrivet av Laeta Kalogridis som i sin tur skrivit om en bok som är skriven av Dennis Lehane) men också hela filmens stämmning, både ljudmässigt och också fotomässigt. Sen så måste jag säga att jag gillar flashbacksen och drömmarna Teddy tvingas leva igenom igen. De är en stor del till varför man blir så fundersam som åskådare. Är faktiskt lite David Lynch stämning över det. Så med andra ord så lyckades Martin Scorsese att få mig att ändra min åsikt om hans senare filmer ordentligt. Thrillers kanske är något för mig ändå.
Men jag vill inte berätta för mycket, för det här är en upplevelse som jag tycker att folk ska testa på och se hur man själv börjar fundera under filmens gång. Jag är rätt säker på att de flesta som ser den här filmen dras in i den på gott eller ont.
Martin Scorsese är ju en erkänd mästare med filmer som Taxi Driver och Tjuren från Bronx men för mig har han alltid varit bättre i sina ungdoms dagar. Jag har inte så mycket för hans nyare Gangs of New York och The Departed, även om de är bra filmer så tar de inte det slutgiltiga steget för mig. Så jag har hela tiden varit lite skeptiskt till hans senaste film Shutter Island. Men efter lite övertalning så låg jag ändå där mitt i natten och såg den.
Filmen börjar på ett båt, omringad av högra svarta vågor. Man får se Teddy (Leonardo DiCaprio) med huvudet i en toalett kräkandes. Han är en sheriff och en krigsveteran från andra världskriget som blivit skickad till Shutter Island med en ny partner Chuck (Mark Ruffalo). Ön är känd för sitt fängelse där de tar hand om världens farligaste fångar som dessutom alla har en mental störning. Uppdraget består i att hitta en försvunnen patient/fånge som har försvunnit spårlöst ifrån sitt rum. Men det visar sig snart att Teddy har ett personligt agenda också samtidigt som all personal på ön har något mycket konstigt för sig.
Mitt första intryck är musiken som öser ner sin kraft över mig som en åskådare och snabbt vet man att filmen kommer vara spännande och mentalt påfrestande på det bra sättet. En olustig känsla fyller kroppen.
Men men skeptiskakänsla har fortfarande inte lämna mig, snarare vill jag avslöja filmen och se igenom den, det blir fort så när man märker att historian är skriven på ett typiskt Hollywood sätt. Så medans jag försöker knäcka alla spår som lämnas så dras jag fort in i historian.
De två huvudkaraktärerna utsätts fort för väldigt skumma situationer och det känns många gånger som det bara blir svårare och svårare att ta sig ut ifrån det, och snart vet man inte om man ska lita på doktorerna och vakterna eller de störda fångarna.
Det slår mig snart att filmen känns som ett tv-spel från Bioware. Där huvudpersonen måste leta och gräva för att ta sig framåt. Deckare är ju lätta att gilla, speciellt om de är bra skrivna. Då snackar jag inte om Beck eller massa dåligt skrivna deckarromaner som tar upp för mycket plats i den närmsta bokhandeln.
Men det är just det som är filmens behållning och kvalitet. Efter ett tag så anar man hur filmen borde sluta, men ju längre den går ju mer tveksam blir man och den spelar ett spratt med ens intellekt. Just så ska en thriller vara enligt mig.
Mr Scorsese har verkligen lyckats göra ett bra jobb med den här filmen, och då inte bara med manuset (skrivet av Laeta Kalogridis som i sin tur skrivit om en bok som är skriven av Dennis Lehane) men också hela filmens stämmning, både ljudmässigt och också fotomässigt. Sen så måste jag säga att jag gillar flashbacksen och drömmarna Teddy tvingas leva igenom igen. De är en stor del till varför man blir så fundersam som åskådare. Är faktiskt lite David Lynch stämning över det. Så med andra ord så lyckades Martin Scorsese att få mig att ändra min åsikt om hans senare filmer ordentligt. Thrillers kanske är något för mig ändå.
Men jag vill inte berätta för mycket, för det här är en upplevelse som jag tycker att folk ska testa på och se hur man själv börjar fundera under filmens gång. Jag är rätt säker på att de flesta som ser den här filmen dras in i den på gott eller ont.
Skrivet av Robin Kelloniemi
Se Även:
Inception av Christopher Nolan
Oldboy av Chan-Wook Park
Blue Velvet av David Lynch
Gökboet av Milos Forman
I Come With The Rain av Tran Ahn Hung
Inception av Christopher Nolan
Oldboy av Chan-Wook Park
Blue Velvet av David Lynch
Gökboet av Milos Forman
I Come With The Rain av Tran Ahn Hung
Julkalendern - Lucka 14
I dagens lucka finner vi en prisvinnande kortfilm. 2008 vann den här filmen pris för bästa berättande kortfilm på Tribeca Filmfestival dessutom blev den nominerad till en Oscar. New Boy heter filmen som behandlar ämnet flyktingbarn från krigsdrabbade länder. En afrikansk pojke och hans första dag i den nya irländska skolan.
Plocka tio minuter från din dag och se filmen. Sådana här ämnen förtjänar det. Speciellt i dagens tider, med tanke på valet. Om man funderar lite kan man med hjälp av den här och liknande filmer få lite mer förståelse över hur lätt det kan bli fel. Se även den suveräna svenska filmen Zozo regisserad av Josef Fares.
New Boy - Av: Steph Green
New Boy - Av: Steph Green
Eli Cisneros Setterwall
Julkalendern - Lucka 13
Island är ett underbart vackert land, som också trots sin lilla storlek skapar många fina ting. Mest känd är det dock förmodligen för bandet Sigur rós. Häromåret så gjordes en musik/dokumentär om bandet som innehåller frukstansvärt fina bilder och skön musik som jag varmt rekommenderar till er.
Heima
Heima
Julkalendern - Lucka 12
Chris Milk gör en kort kortfilm om livet. Där eftertexten är likalång som filmen. Last day dream.
Robin kelloniemi
Julkalendern - Lucka 11
I dag visar vi något som vi alla som skriver här på Kino har varit med och arbetet på. Dock var det bara en av oss som hade en större roll. Men om ni vill veta vem så får ni titta på eftertexten.
För Maria av Anna Tjernström.
För Maria av Anna Tjernström.
Robin Kelloniemi
För Maria from Anna Tjernström on Vimeo.
Julkalendern - Lucka 10
Om Crazy Pictures (se lucka 1) har en kvinnlig motsvarighet så skulle man kunna säga att det är Tjockis Hjärta. De här kvinnorna har ett filmkollektiv där de gör kortfilm som håller bra klass. De är också kända för att ha skåpat hem några priser på Novemberfestivalen.
Deras Hemsida hittar ni här.
I den här luckan hittar ni min personliga favorit. Hardship av Valentina Chamorro och Johanna Paulsdotter Löfstedt.
Deras Hemsida hittar ni här.
I den här luckan hittar ni min personliga favorit. Hardship av Valentina Chamorro och Johanna Paulsdotter Löfstedt.
Robin Kelloniemi
Hardship from Tjockishjärta Film on Vimeo.
Julkalendern - Lucka 9
Ni vet, Erez Tadmor & Guy Nattiv, de två regissörerna som hade gjort en trilogi fristående filmer om Israel -Palestina konflikten. I lucka nummer 4 låg första delen. Här får ni den andra.
Offside - En film av: Erez Tadmor & Guy Nattiv
Eli Cisneros Setterwall
Julkalendern - Lucka 8
Lucka nummer åtta.
Här kommer en film från västerbotten där yours truly kommer ifrån. Var statist men blev bortklippt(åh, the trauma!).
Den är gjord av Amanda Kernel som också gjort.
Våra Discon
Spel
Det kommer aldrig att gå över
Att Dela Allt
Av dem filmer jag sett av henne så är det här min favorit.
Per Rolandsson
Julkalendern - Lucka 7
I lucka nummer sju går vi tillbaka till kortfilmsvärlden. Mathieu Ratthe heter regissören som här har gjort en riktigt snygg kortfilm där vi får lära oss att man kanske inte ska döma hunden efter håren.
Lovefield - Av: Mathieu Ratthe
Eli Cisneros Setterwall
Eli Cisneros Setterwall
Julkalendern - Lucka 6
Idag blir det satir i luckan. Blodig sådan också. Så jag varnar känsliga tittare, ni kommer bli provocerade.
Klipp ifrån Starship Trooper och Tokyo Gore Police.
Klipp ifrån Starship Trooper och Tokyo Gore Police.
Robin Kelloniemi
Julkalendern - Lucka 5
Idag blir det ingen kortfilm utan ett film tips istället. En julkomedi och vad är då bättre än Will Ferrell och den ursöta Zooey Deschanel i filmen Elf gjord utav Jon Favreau. Hur rolig som helst.
Julkalendern - Lucka 4
Till lucka nummer fyra kommer jag visa en kortfilm som är en del av en trilogi. Erez Tadmor & Guy Nattiv är två filmmakare som har alltså gjort en serie med tre fristående kortfilmer där man behandlar Israel-Palestina konflikten på olika sätt. Här kommer del ett ur trilogin.
Strangers. En film av: Erez Tadmor & Guy Nattiv
Eli Cisneros Setterwall
Eli Cisneros Setterwall
Julkalendern - Lucka 3
Vad passar bättre i en lucka än en finsk julfilm? Jag kommer iallafall inte på nåt bättre än att sanningen om varifrån tomten kommer ifrån avslöjas.
Rare Exports Inc. - En film av Jalmari Helander
Robin Kelloniemi
Rare Exports Inc. - En film av Jalmari Helander
Stockholm Filmfestival 2010 pt 1
Mellan den 19-29 November har det varit filmfestival i Stockholm. Som den trogna filmälskaren jag är har jag kollat på ett par filmer ur festivalen. Tänkte att jag ska sammanfatta filmerna i en liten miniserie här i bloggen. Första delen kommer här.
Outrage (2010)
Den ökände Takeshi Kitanos senaste film om gangstervärlden i Japan. Ganska simpel handling som går ut på att rivaliserande underklaner i Yakuzan fightas med varandra.
Det här var den första filmen jag såg under festivalen och jag såg den i en fullsatt liten salong utan luftkonditionering. En timme in i filmen blev luften där inne så knapp att det nästan kändes som att man satt i en gaskammare. Föga förvånande lyckades jag somna precis under det partiet då filmens knutar ska börja närma sig sin upplösning. Allt pga den dåliga luften. Jag blev less, arg och besviken när jag vaknade upp tjugo minuter senare och inte riktigt fattade vad som hände.
Filmen innehåller en del prat. En del skrikande japaner(vilket alltid är roligt). En del våldsamma och småobehagliga scener där man bland annat skär av sig fingrar och skit.
Tack vare den dåliga luften och den ofrivilliga tuppluren jag fick kan jag inte ge högre betyg än
Hade antagligen blivit ett snäpp högre om jag fått se hela filmen i vaket tillstånd.
Pete Smalls Is Dead (2010)
En underlig film med dvärgen Peter Dinklage i huvudrollen. När den kände filmregissören Pete Smalls dör åker hans gamla vän KC till Hollywood för att vara med på begravning. Fär får han veta att Pete Smalls hade dött under arbetet med en film som han själv skrivit manus till en gång i tiden. Det är något som inte stämmer så KC och en gemensam vän till den avlidne börjar nysta i vad som kommer bli ett mkt märkligt mysterium.
Flera väldigt roliga scener och roliga karaktärer i en underlig blandning av väldigt hafsigt gjorda scener och karaktärer. I slutsekvensen flippar filmen ur totalt och även om man hade listat ut twisten är man ändå inte riktigt med i vad som händer.
Steve Buscemi, i usel peruk, spelar en skön skum prick. Peter Dinklage är härligt oförstående. Tim Roth är dock en besvikelse. I slutändan så är det en ganska så skön flippad skitfilm som är helt klart värd sin titt oavsett betyg.
Steve Buscemi, i usel peruk, spelar en skön skum prick. Peter Dinklage är härligt oförstående. Tim Roth är dock en besvikelse. I slutändan så är det en ganska så skön flippad skitfilm som är helt klart värd sin titt oavsett betyg.
Legacy (2010)
Idris Elba, som spelar huvudrollen, har blivit lite av en personlig favorit hos mig efter hans roll i tvserien The Wire. Här spelar han en f.d. Black Op soldat. Dvs såna soldater som går in i länder och gör hemliga uppdrag och om dom blir fångatagna eller dödade så låtsas regeringen om att dom inte finns.
Här hyr hans karaktär ett rum i Brooklyn där han gömmer sig efter ett misslyckat uppdrag. Hela filmen utspelas i princip i det här rummet. Filmen andas paranoia, hämd och schizofreni.
Eftersom jag gillar Idris Elba så tycker jag att han gör ett utmärkt jobb. Sedan har man castat Eamonn Walker (Kareem Said i Oz) helt perfekt som brodern till soldaten som sitter i senaten.
Svettigt, instängt och spännande!
Eli Cisneros Setterwall
Julkalendern: Lucka 2
I lucka nummer 2 hittar vi en fransk animerad kortfilm som jag slumpmässigt hittade när jag häromdagen var ute och kikade runt. Jag är en sucker för post apokalyptiska filmer. Gillar speciellt ödsligheten och tomhetskänslan som brukar infinna sig. I den här kortfilmen tycker jag det är intressant att den tomhetskänslan inte infinner sig på samma sätt som vanligt i filmer med liknande tema. Här får åtminstone jag en mer positivkänsla än vanligt. Kanske är det bara för att det är animerat. Vad vet jag.
Pojkens historia känns väldigt fin också.
Eli Cisneros Setterwall
Julkalendern: Lucka 1
Crazy Pictures har ju skapat någon form av kortfilms hype. Och det med rätta. De var med och tävlade i Novemberfestivalen nyligen. Den här filmen tog dock inte hem nåt större pris. De använder en skön ovänd humor i sina filmer som har blivit deras signum.
-Robin Kelloniemi
TA MIG en film av Crazy Pictures